Morotsmannen vill visa på mervärden
Det är lätt att missa gården Sund Mat i Borgeby, strax utanför Bjärred. Ute vid huvudvägen finns det ingen skylt som skvallrar om var kommunens enda ekobonde håller till. Den första varelsen som möter oss när vi beträder uppfarten är tuppen Jussi Persson, en bestämd herre som fått halva sitt namn från barnböckerna om Pettson & Findus - och andra halvan från vår förra statsminister. I en stor bur i trädgården håller ytterligare ett tjugotal spräckliga ”blommehöns” på att avverka gräsmattan mer effektivt än någon annan gräsklippare. De två katterna Bill och Bull nosar försiktigt runt, men lämnar fjäderfäna i fred.
Vid besökstillfället har Ingeman och Åsa Anderberg fortfarande inte bestämt sig för vilka aktiviteter de ska bjuda på under Ekorundan och ämnet leder till engagerade diskussioner. För någon brist på idéer finns det inte. Ingeman funderar på att visa upp lite gamla jordbruksmaskiner och ge nyfikna barn en chans att provsitta en traktor. Andra idéer som bollas fram och tillbaka är tipspromenad, en namngivningstävling för nykläckta kycklingar, samt självplock av potatis.
- Barnen tycker det är roligt att gräva upp sin egen potatis och den äldre generationen har egna minnen av det från sin barndom, så varför inte? Dessutom skulle det hjälpa folk förstå hur potatis odlas och varför den inte ska exponeras på det sätt som den gör i butikerna, tycker Ingeman och syftar på att skarp inomhusbelysning framkallar det giftiga ämnet solanin.
Ingeman Anderberg blev själv bonde genom ”födsel och ohejdad vana”, som han uttrycker det. Länge gick han under det skämtsamma epitetet ”Morotsmannen”, eftersom han varje morgon gick upp i ottan för att pressa ett stort antal morötter till juice med hjälp av en gammal hederlig dukpress. Vitaminbomberna levererades sen till 120 mataffärer runt om i Skåne. För två år sedan lade han ner juicepressningsverksamheten för gott.
- Jag har inget emot ideellt arbete, men där blev det för mycket av den varan, förklarar han och skrattar.
Speltvete åter på tapeten
Men morötter växer fortfarande på fälten, sida vid sida med rabarber, jordgubbar, potatis, rödbetor, lök och speltvete. Spelt är en urgammal gröda som har blivit lite ”på modet” den senaste tiden, tack vare sitt höga näringsinnehåll och låga GI-värde. Ingemans intresse för traditionella sädesslag började efter ett besök på Kulturens Östarp, där man driver olika projekt för att återskapa odlingslandskap från 1800-talet.
- Det inspirerade mig. Så där borta har jag tre olika vetesorter, säger Ingeman och sveper med handen över fältet. Men sen består ju en stor del av odlingen av vall. På en ekologisk gård följer vallen med i växtföljden och berikar jordarna. Jämfört med dem är konventionella jordar lite som öknar – fattiga på näring och mikroorganismer.
- Ibland har folk svårt att förstå hur allting hänger ihop på ekogården, fortsätter Åsa. Men vi har betydligt fler djur här än på granngårdarna – harar, rådjur… och ett par tranor har häckat här ända sen februari.
- När haren upptäcker skillnaden mellan mina och grannens morötter, så är det klart att den hellre kommer hit där det är godare och inte sitter en massa bekämpningsmedel i skalet, utbrister Ingeman.
Då Ingemans far köpte gården i Borgeby år 1970 var den inte ekologisk, men beslutet växte så småningom fram. En särskild incident blev något av en ögonöppnare:
- Min far råkade höra en konversation mellan två potatisodlare. Den ena sa till den andra, ”Potatisen jag själv ska äta odlar jag hemma i trädgården utan besprutning”. När far hörde det började han fundera över vad vi håller på med egentligen – när vi inte vill äta det vi själva producerar!
Ekomaten har många mervärden
Ett annat problem med dagens livsmedelsproduktion är att varorna ofta transporteras tvärs över Sverige för packning och sedan hela vägen tillbaka för leverans till butikerna. Och så ännu en transport, då maten ska hem från affären till hemmet. Om kunderna istället handlade direkt från sin bonde, skulle en del onödiga transporter kunna undvikas.
- På lördagarna går det karavaner av bilar ut till Center Syd här utanför. Om man kunde få dem att göra en liten avstickare hit, skulle de ju kunna få med lite bra mat också, menar Ingeman. Jag hoppas att de som kommer hit på Ekorundan får upp ögonen för ekolantbrukets mervärden - inte bara renare mat och godare smak - utan också inser att det lagts ner mycket arbete och tanke på våra odlingar. Om man som konsument är medveten om det, så förstår man också att ekomat faktiskt är väldigt prisvärd!
Text: Anna Wagner
